gryardell

Veronica

Varje gång är som den första Gång vi sågs, Även om det är över nu.
Allting har förändrats, men du finns kvar.
Allt var svävande men nu så ser jag klart.


Petter

Du var gammal jag var äldre, Men nu sågs vi igen
Det har gått så lång tid så länge sen
Decennier tillbaks men ja minns det så väl, varför kärleken brunit utan olika skäl
Varför jag aldrig släppte det, aldrig gett upp, trots min väg varit lång, kantats med gupp
Jag har stått utanför din port så många gånger, så  många brev, så många sånger
Minns varje ord, varje rad jag skrivit, en längtan så stor, minns varje dag jag lidit.
Har gått genom livet med en övertygelse, att jag har satt något spår som haft betydelse.
Aldrig besvarad, aldrig tillmötes, en kärlek så varm, utan den, villket öde
Från vinter till vår, sen sommar till höst, trots att tiden vart svår gav jag kärleken tröst.
Hjärtan som slår, vi stod där vi stod, minns det som igår
Första gången du log, som jag snubblade pladdask på marken och bara dog.

Veronica

Varje gång är som den första gång vi sågs, även om det är över nu
Allting har förändrats men du finns kvar, allt var svävande men nu så ser jag klart.

Petter

Jag var ung, du var yngre när vi sågs första gången, rusade förbi mej snabbt på parrongen.
Blev hjälplöst förälskad, obeskrivligt tagen, som jag låg ner på marken och blev slagen
Betraktade ditt hår när det fångades av vinden, som svimma på en bergsopp utav svindeln
Sen den stunden satt jag fast i ett nät, förtrollad, bunden, tappade hjärtat i knät
Kunde inte tänka logiskt eller sunt, för varje sekund du inte fanns där blev det tungt
Började sakta uppvakta på avstånd med brev, men det spelade ingen roll vad jag skrev
Du hade inte fastnat än,mfattat än, villken kärek det fanns att ta hem
Men efter ett tag det började koresponderas, mina förhoppningar dom väcktes för att sen raseras.
Du flyttade utomlands, någon annanstans, gav bort din hand till en annan man
Och breven som skrevs dom kom aldrig fram, men mitt hjärta det brann och min åtrå var sann

Veronica

Jag gav aldrig upp dej när du försvann, långa dagar blev till nätter, sen till år
Varje gång är som den första gång vi sågs, även om det är över nu
Allting har förändrats men du finns kvar, allt var svävande men nu ser jag klart
Åhh..

Petter

Nu står du där på gatan, sargad av tiden, din hud är grå, din hållning är förvriden
Vill säga nånting men kan inte tänka klart, känslor bubblar upp utan tänka tillbaks
Trevar mej fram för att etablera kontakt, tar tag i din hand, vi brister ut i ett skratt
Det var så längesen, men det finns där än, för passionen vi kände kommer aldrig igen
Har ett hjärta utan rynkor när du slår din takt, och drömmarn i mitt liv har jag aldrig förlagt
Aldrig nått fram så jag älskar på avstånd, nu är det mitt tåg för avgång
Stiga på, aldrig tveka en minut för allt som flyger upp måste landa tillslut
Kan inte titta tillbaks trots min vilja är stark, vi vandrar iväg utan att vidröra mark

Veronica

Varje gång är som den första gång vi sågs, även om det är över nu,
 Alting har förändrats men du finns kvar, allt var svävande men nu så ser jag klart,
Mina minnen höll mej uppe vare dag, du är som att ndas för
Jag gav aldrig upp dej när du försvann, långa dagar blev til nätter, sen till år





// Vet att det inte är rätt på vissa som det står Veronica på, men det fick bli så nu! Strunta i stavfelen